Matriarkatet segrar?!

Såg precis nyheterna där det uppmärksammades att alla gruppledare i Stockholms statshus var kvinnor, något väldigt ovanligt och historiskt. Där tillfrågades vänsterpartiets borgarråd om när hon trodde att det skulle bli en liknande situation på riksplanet, det vill säga att samtliga partiledare är kvinnor. Hon svarade då att det lär nog dröja länge, men tanke på hur det ser ut i samhället idag när det gäller jämställdheten.

Ett korkat uttalande tycker jag, men inte förvånande. Många kvinnor, framförallt på vänsterkanten kan jag tycka, ser jämställdhet som något av en kamp mellan könen. Vi kvinnor måste slå ner mansförtryckarna och sätta oss själva vid makten och härligheten. Men är ett jämställt samhälle ett samhälle som styrs av kvinnor? Är det egentligen önskvärt att så blir fallet? För mig har jämlikhet och jämställdhet mycket liknande innebörd, och då ingår det ingen moment av hämnd gentemot männen i min vision av det jämställda och jämlika samhället.

När det gäller kvotering är ett vanligt förekommande argument att det idag kvoteras in män för att just manliga egenskaper favoriseras vid exempelvis anställningaförfaranden och att detta i sig självt rättfärdigar en kvotering av kvinnor. Jag ser också detta som ett exempel på ett behov av att behandla männen såsom vi kvinnor blivit behandlade genom århundradena. Men inte är det jämställdhet!!

Tyvärr så förstör ju dessa jämställdhetskämpar för oss andra som vill ha ett samhälle där det finns en plats för alla, vare sig man är man eller kvinna!